Jag har nästan inte sovit en blunda inatt, vakna hundra gånger och varit orolig. Jag är trött nu, jag vill inte ens veta hur den här veckan kommer bli eller se ut. Jag vill bara sova i några dagar, månader kanske och hoppas att jag vaknar till någonting bra.

Jobbet lockar inte alls idag, eller just nu. Men ensamheten hemma lockar inte heller. Så kanske bättre att jobba och få det sociala fast man inte känner sig ett dugg social. Men på jobbet måste jag vara trevlig, svårt när man är trött och nere själv. men jag jobbar med min underbara Sofi och Anita så jag hoppas på en bra vecka ändå. Värst är att komma hem och vara ensam, jag brukar tycka om ensamheten och tystnaden men just nu skrämmer den mig. Men även fast jag inte tycker om ensamheten just nu, så vill jag inte göra någonting heller. Känns bättre att vara hemma.. Jag blir tokig på mig själv snart! det blir mamma och pappa också, men att dom tjatar och är sur på mig hjälper för tillfället ingenting. Jag är trött och nere, så låt mig vara det nu. Jag hoppas allt kommer bli bra ändå!


Alla har perioder i livet när allt inte är så lätt och allt känns som skit. Så varför inte låta mig ha det ?




Familjen ska åka till Åland den 15-16:onde , men jag vet inte om jag ska med. Men jag har bara någon timme på mig att bestämma mig. Roligt att hitta på någonting med familjen, men jag känner inte riktigt för det och jag har egentligen inte råd heller. Åh , jag vet inte! :/ Jag måste bestämma mig!!!